Jag är så fruktansvärt jävla besviken. Jag vet inte om det är på mig själv eller på min pojkvän, men jag sitter här med ett hjärta som gör så ont att jag tror att det har gått sönder. Jag mår otroligt dåligt psykiskt och nu känns det som att det är mitt fel, som att jag själv är skyldig till mitt hälsotillstånd just nu. Jag vill inget hellre än att må bra och vara lycklig och jag är fylld av skuld och skam för att jag inte gör det, för att jag är en börda för andra, för att det får min pojkvän att må dåligt. FAN, JAG VET INTE HUR MYCKET MER AV DET HÄR JAG KLARAR AV.

Jag vill inte dö, jag orkar bara inte leva.