Jag avskyr meningslösa dagar som denna. Dagar som bara flyter förbi utan att man ens hinner reflektera över vad man kunde ha gjort. Dagar då man känner sig så likgiltig inför allt att det känns som om ens liv inte fyller någon som helst funktion.
Jag åt blåbär och björnbär i mjölk idag. Det kändes riktigt bra, och somrigt. Senare ikväll skall pappa laga kyckling och wokgrönsaker. Vågar knappt tänka på det, vill verkligen inte ha något.
Idag i skolan så satt vi ute i gräset på rasten och en kille i min klass började säga till en tjej "Fan vad tjock du är, vad ful du är!" och han fortsatte med det ganska länge. Han skämtade såklart, och tjejen tog inte åt sig. Det gjorde jag. Började skaka, och kände mig ännu fetare än vad jag gjorde innan. Inte blev det bättre av att den här tjejen är jättesmal, tänk vad de måste tycka om mig då? Om han kan säga att hon är tjock, då måste ju jag vara riktigt fet? En annan kille i min klass flikade in och sade, också på skämt, "Nu kommer de få anorexi!" och mitt hjärta sjönk som en sten. Jag tycker verkligen inte att det är roligt att skämta om det. Jag vet hur det ser ut, och det finns inget som helst humoristiskt med det. Samma kille som sa att tjejen skulle få anorexi har också frågat mig om jag har anorexi. Det var förra året, i bamba. Alla satt med sina överfulla tallrikar med mat och jag satt där med ingenting, som vanligt. Jag kan inte ens minnas sist gång jag åt lunch i skolan. Nu är det nästan ett år sedan jag ens satte min fot där inne. Det ger mig absolut ingenting att sitta och titta på när andra vräker i sig mat och själv känna mig tjock. Killen, som jag för övrigt gått i samma klass som i tusen år och som vet att jag aldrig äter i bamba, vände sig helt plötsligt till mig och frågade (på skoj) "Varför äter du ingenting, har du anorexi eller?!" och jag var nära på att både börja gråta och köra knytnäven i ansiktet på honom.
Nog med svammel, jag måste ju faktiskt plugga nu innan jag skall pussa på min fina pojkvän. Pusselipuss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar