"Sådana som du och jag behöver inte motionera. Vi brottas mot våra demoner istället."
Jag har så fina vänner, sådana som gör mig alldeles tårögd av glädje och tacksamhet klockan ett på natten när monstren morrar under sängen och pojkvännen är alldeles för långt borta (fast egentligen är han ju bara några kilometer bort).
Jag känner mig tjockare än någonsin.
... så lovar jag att rädslan aldrig mer skall bo hos dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar